Recap avd: en bild säger mycket...
Som vanligt har mycket hänt sedan sist, men jag ska fatta mig kort genom lite bilder och filmklipp istället. De som är vänner med mig på fb vet redan om allt detta.
6 juni så var det flaggdressyr på Kultomten. Robin och jag slog personligt rekord i LC:2an med 72.14%. Första gången över 70% då det inte varit Gunilla som dömt. Denna gång blev det ingen diskussion om vem som blev klubbmästare eftersom jag vann båda deltävlingarna. Däremot blev det många andra diskussioner (Tydligen anser vissa att man kan vara för bra för att bli klubbmästare).
Jag står nu iallafall i valet och kvalet om jag verkligen ska rida div III, för det första så verkar inte alla vilja ha med mig i laget...för det andra så kanske jag vill ut och tävla LB och LA istället, men det är så få tävlingar i höst som är på den nivån och dessutom så blir man lätt bortlottad från dem. Jag får se helt enkelt.
Senare samma kväll gick jag och Ninjus ut på en härlig promenad. Detta fångades på film:
Kul ändå att hon börjat få koll på hur långt kopplet är så att hon inte rycker armen ur led på mig :P
En dag (10 juni) fick Ninja för sig att det var okej att ligga på bordet:
En dag (10 juni) fick Ninja för sig att det var okej att ligga på bordet:
Jag satt med datorn i soffan, Ninja satt bredvid mig och kollade ut genom fönstret, då hon helt plötsligt gick upp på bordet och lade sig utan vidare eftertanke, som om hon alltid fått vara på bordet. Vi har strängt tassförbud på bordet så jag förstår inte var hon fått denna idé ifrån (har däremot haft mina misstankar om att hon ligger på bordet när inte jag är hemma).
16 juni kom Lina hem. Jag mötte upp henne på tågstationen så gick vi och lunchade med en hel del struntprat och en mumsig efterrätt på det.
16 juni kom Lina hem. Jag mötte upp henne på tågstationen så gick vi och lunchade med en hel del struntprat och en mumsig efterrätt på det.
Det är skönt att ha henne hemma men det är synd att hennes hem ligger i Mariestad. Fortfarande så har jag ingen av mina närmare vänner på så kallat "spontan-avstånd". Att både jag och Lina jobbar mycket i sommar förenklar inte situationen...men vi ska ändå försöka mysa en hel del i sommar. Lina är ju min BFF trots allt!
Igår var det träningshopptävling på Kultomten. Robin och jag tänkte utmana oss själva lite och försöka oss på en bana på 100cm. Jag hade hoppats att vi skulle vara utomhus...men det ville inte vädergudarna. Det blev en trång liten bana men för en gångs skull så gynnade Robins storlek litegranna. Det som var mindre roligt var att framhoppningen var belägen i samma ridhus som banan i sig. Problemet var inte banan i sig, framhoppningen var kanske inte heller så tiptop med det överlevde man det med....det som är tråkigast/svårast är att Robin inte taggar på samma sätt som inför riktig tävling där man dundrar in på banan. Nu har han ju värmt upp på banan och spänningarna försvinner. Han är alltså ungefär som han är när vi tränar. Det positiva var att vi var felfria på vår första 1meters "tävling" :D Det tråkiga var att han var lite seg och opeppad så jag kunde inte spänna fjädern så mycket som jag hade önskat. Johanna berättade iallafall efteråt att hon fångade det hela på film:
Igår var det träningshopptävling på Kultomten. Robin och jag tänkte utmana oss själva lite och försöka oss på en bana på 100cm. Jag hade hoppats att vi skulle vara utomhus...men det ville inte vädergudarna. Det blev en trång liten bana men för en gångs skull så gynnade Robins storlek litegranna. Det som var mindre roligt var att framhoppningen var belägen i samma ridhus som banan i sig. Problemet var inte banan i sig, framhoppningen var kanske inte heller så tiptop med det överlevde man det med....det som är tråkigast/svårast är att Robin inte taggar på samma sätt som inför riktig tävling där man dundrar in på banan. Nu har han ju värmt upp på banan och spänningarna försvinner. Han är alltså ungefär som han är när vi tränar. Det positiva var att vi var felfria på vår första 1meters "tävling" :D Det tråkiga var att han var lite seg och opeppad så jag kunde inte spänna fjädern så mycket som jag hade önskat. Johanna berättade iallafall efteråt att hon fångade det hela på film:
Det är nyttigt att se sig själv på film. Ja visste att jag rider med höga händer för att få upp honom lite i fram...men inte SÅ höga. Det får slipa lite på. Kul att se iallafall att han vågar lyfta upp hovarna i fram mycket bättre nu sedan vi började använda magplatta. Sedan vi började med det så har han verkligen börjat ta för sig mycket mer och tvekar mindre. Han har inte stannat på ett hinder sedan dess, hur fel vi än kommit. Annars är det nästan lite jobbigt att hoppningen också börjar gå så pass bra nu. Jag är sugen på Gotacupen nästa år men den är samtidigt som div II dressyr och jag är tveksam till att jag har pengar till både och, att Robin orkar båda eller att Magda kan släppa iväg honom så mycket. Många svåra val.
På torsdag så åker jag på midsommarfirande i Eksjö med Lina och min härliga klasskamratsdansking Anki. Ser fram emot en liten minisemester!
På torsdag så åker jag på midsommarfirande i Eksjö med Lina och min härliga klasskamratsdansking Anki. Ser fram emot en liten minisemester!
BESTa sittningen ever!
Igår var verkligen en sådan där legendarisk kväll. Byxmyndigsittning med BEST, sedan mellanfest och som god avslutning blev det Kåren igen.
På sittningen fann man bland annat strippande herr-studenter, många kondomer (safety first), ingenjörer, bordsrace. Vi utsattes för speed-dateing, lambo, skratt...ja det var verkligen helt fantastiskt. Jag fick bära min ovve och jag vet att jag sagt det förr men det tåls att säga igen....Ovve måste ju vara ett av de bästa plaggen ever! Jag trivs enormt bra i min ovve. Igår gömde jag en burk godis i den som jag gick runt och bjöd på. Tydligen blev jag känd som "tjejen med godiset". Jag knöt många nya kontakter och det känns förbannat bra! Jag är idag en stolt medlem av BEST-styrelsen. Idag har jag träningsvärk efter allt dansande....och jag är tydligen inte ensam. Är inte det ett bra betyg på kvällen?
Hoppas att jag får tag i lite bilder snart. Då kanske de dyker upp här inom de närmaste dagarna. Denna sittningen var vårens stora händelse som det har planerats för redan sedan vi gick med i styrelsen. På något sätt så känns det lite vemodigt att evenemanget är över....men nu riktar vi in oss på nästa event: Introveckan! Ser grymt fram emot det! Jag ska försöka stilla abstinensen med att designa två ovve-märken i sommar. Märket jag gjorde till sittningen blev ju tydligen en succé :D
Nu ska jag ta tag i den där djävelusiska hemtentan!
På sittningen fann man bland annat strippande herr-studenter, många kondomer (safety first), ingenjörer, bordsrace. Vi utsattes för speed-dateing, lambo, skratt...ja det var verkligen helt fantastiskt. Jag fick bära min ovve och jag vet att jag sagt det förr men det tåls att säga igen....Ovve måste ju vara ett av de bästa plaggen ever! Jag trivs enormt bra i min ovve. Igår gömde jag en burk godis i den som jag gick runt och bjöd på. Tydligen blev jag känd som "tjejen med godiset". Jag knöt många nya kontakter och det känns förbannat bra! Jag är idag en stolt medlem av BEST-styrelsen. Idag har jag träningsvärk efter allt dansande....och jag är tydligen inte ensam. Är inte det ett bra betyg på kvällen?
Hoppas att jag får tag i lite bilder snart. Då kanske de dyker upp här inom de närmaste dagarna. Denna sittningen var vårens stora händelse som det har planerats för redan sedan vi gick med i styrelsen. På något sätt så känns det lite vemodigt att evenemanget är över....men nu riktar vi in oss på nästa event: Introveckan! Ser grymt fram emot det! Jag ska försöka stilla abstinensen med att designa två ovve-märken i sommar. Märket jag gjorde till sittningen blev ju tydligen en succé :D
Nu ska jag ta tag i den där djävelusiska hemtentan!
Muskler väger mer än fett...
I måndags så blev jag lite glad. Jag var åter på plats för ett efterlängtat Afro-pass. Det var tre veckor sedan sist och jag var sjukt taggad. Glädjen fördubblades när jag fick höra att instruktören i dag skulle introducera ett helt nytt program! Fruktansvärt roligt med lite omväxling. Jag kunde inte sluta le och jag tog i som f*n. Det payed off för än i dag så är hela min rygg, baksidan av lår och vader helt slutkörda. Jag känner mig mycket nöjd. Igår körde jag dessutom ett kondis och styrke-pass för övriga muskelgrupper. Jag trivs :D Nu ska man bara försöka dra sig till gymmet imorn, men tyvärr så räcker nog inte min tid till då :(
För imorn har visst mina klasskamrater bestämt att det ska vara fest hos mig och att det ska gå ganska lagom vilt till. "All in" har visst kommit från vissa läppar. Det ska bli skoj...för de som slipper städa ;P
Idag har annars varit en ganska soft dag. Stan med Sanna och Anki sedan tog jag och odjuret en promenad till stallet. I stallet fick jag en himla trevlig överraskning. Jag fick möjligheten att rida min lilla Robin :D och han var så förbannat duktig! Vi övade galoppombyten för första gången och visst gjorde han några helt okej :) Ser verkligen fram emot att åka ut på en massa dressyrtävlingar i höst när ekonomin blir lite bättre. Medan jag red så fick Ninja husera i en box och hon skötte sig riktigt bra. Efter ridturen så kollade vi, eller jag kollade och Ninja tuggade grisöra, på en dressyrclinic (en slags föreläsning) där vår käre ridskolechef Magda och fina fröken Möller visade och förklarade lite olika dressyrmoment med deras hästar. Vissa nyttiga saker snappades upp, ser fram emot nästa ridlektion då man kan testa dem i praktiken.
Nu ligger Ninjusen helt slutkörd under bordet. När jag reser mig och går till köket och hon ligger kvar, ja då vet man att hunden är trött.
Mina armar har för övrigt blivit jobbiga att lyfta...måste vara alla tunga muskler som tynger dem...
För imorn har visst mina klasskamrater bestämt att det ska vara fest hos mig och att det ska gå ganska lagom vilt till. "All in" har visst kommit från vissa läppar. Det ska bli skoj...för de som slipper städa ;P
Idag har annars varit en ganska soft dag. Stan med Sanna och Anki sedan tog jag och odjuret en promenad till stallet. I stallet fick jag en himla trevlig överraskning. Jag fick möjligheten att rida min lilla Robin :D och han var så förbannat duktig! Vi övade galoppombyten för första gången och visst gjorde han några helt okej :) Ser verkligen fram emot att åka ut på en massa dressyrtävlingar i höst när ekonomin blir lite bättre. Medan jag red så fick Ninja husera i en box och hon skötte sig riktigt bra. Efter ridturen så kollade vi, eller jag kollade och Ninja tuggade grisöra, på en dressyrclinic (en slags föreläsning) där vår käre ridskolechef Magda och fina fröken Möller visade och förklarade lite olika dressyrmoment med deras hästar. Vissa nyttiga saker snappades upp, ser fram emot nästa ridlektion då man kan testa dem i praktiken.
Nu ligger Ninjusen helt slutkörd under bordet. När jag reser mig och går till köket och hon ligger kvar, ja då vet man att hunden är trött.
Mina armar har för övrigt blivit jobbiga att lyfta...måste vara alla tunga muskler som tynger dem...
Robin och jag på dressyrtävling i Mölltorp hösten 2010.
Robin och jag på dressyrtävling i Götene några veckor senare.
Fler rosetter skall det bli ;D
Måndag
I dag är en annan dag :D
Jag har precis kommit hem efter en redig prommis med Ninjus. I dag var det powerwalktempo som gällde så nu är Ninja lite trötter. Hon ligger under bordet och sover. Jag ska snart iväg på en föreläsning i samtalsmetodik. En mycket skoj kurs!
Nu ska jag hoppa in i duschen och försöka se om man kan få bort lite mer hårfärg från hårfästet. Jag fräschade upp mitt svarta hår igår och det är alltid lika spännande att för några dagar ingå i "the black ear tribe". Snart kan jag för övrigt sätta upp mitt hår i toffs, bara kanske två månader till :D Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för mig.
I kväll blir det åter ett Afro-pass på gymmet. Åh vad jag saknat min måndags-afrodans!
Jag har precis kommit hem efter en redig prommis med Ninjus. I dag var det powerwalktempo som gällde så nu är Ninja lite trötter. Hon ligger under bordet och sover. Jag ska snart iväg på en föreläsning i samtalsmetodik. En mycket skoj kurs!
Nu ska jag hoppa in i duschen och försöka se om man kan få bort lite mer hårfärg från hårfästet. Jag fräschade upp mitt svarta hår igår och det är alltid lika spännande att för några dagar ingå i "the black ear tribe". Snart kan jag för övrigt sätta upp mitt hår i toffs, bara kanske två månader till :D Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för mig.
I kväll blir det åter ett Afro-pass på gymmet. Åh vad jag saknat min måndags-afrodans!
Blä...
I dag är inte min hjärna med...inte alls. Man skulle kunna tro att jag drack redigt med alkohol igår, men så är icke fallet. Jag vet inte varför jag får sådana negativa vibbar från denna dag. Egentligen vill jag bara att den här dagen ska gå förbi, fort fort fort. Tidsfördriv tack! Egentligen vill jag gymma eller göra någon annan spännande fysisk aktivitet, men min kropp kändes som den ville klappa ihop av enbart den lilla fysiska ansträngning det tog att ta Ninja på ordentlig promenad. Jag är inte på topp i dag om man säger så...
Sömn är en bra medicin. I morgon är en annan dag?
Sömn är en bra medicin. I morgon är en annan dag?
Lika som bär, eurovision-edition...
Nu äntligen fann jag lite tid att skriva mitt inlägg om årets eurovision. Jag känner mig dock en smula mossig i huvudet och kommer nog att glömma en del av det jag faktiskt tänkt att redovisa för er i dag. MEN...jag minns det väsentligaste :D
Inför morgondagens eruovision-final så finns det speciellt ett bidrag som jag finner kan hota Sveriges chanser, och det är Irland. Hade jag själv inte hejat på Sverige (vilket inte är alla år jag faktiskt gör) så hade jag lätt haft Irland som favoriter. Nu är det viktigt att poängtera att jag endast sett semifinal två. Irlands bidrag är något man blir ordentligt glad av, det är enormt dansgolvsvänligt, de är spexiga och har ett medryckande/kul nummer på scen. Jag kan dessutom ge mig bänken på att jag hört deras låt förut, men kan inte minnas varifrån. Är det någon som kan berätta för mig om den spelats på radio en del innan eurovision?
Jag kollade upp Jedward, som står för Irlands bidrag, på Youtube och gjorde en lustig upptäckt, eller liknelse kanske man ska säga...påminner inte de där tvillingarna litegranna om en yngre version av Edward Cullen ifrån Twilight? Eller åtminstonde påminner om vampyrer som skulle kunna dyka upp i franchisen? Det är inget jag fått för mig för att en av dem faktiskt heter Edward? Här kan ni se deras video där man i mitt tycke får uppleva flera "Edward-moments", för er som inte ser likheten på bilden längre ner....eller bara är nyfiken på deras bidrag.
Väldigt lustigt att jag även vid ett flertal tillfällen nämnt för mitt umgänge att Saade är mer passande som Jacob Black än vad Taylor Lautner är. Saade är iallafall den jag ser i min hjärna när jag läser böckerna. Saade är mumsig, väldigt mumsig. Det tyckte jag inte för ett år sedan. Då upplevde jag samma ogillakänslor som jag nu gör för fjanten Bieber. Nu har däremot Saade vuxit upp till mer av en man (plus att han känns mer lovlig nu när han är +20). Ni behöver inte vara oroliga för att samma sak ska ske när Bieber fyller +20, han har inte ens mumspotential. Sedan kan det faktiskt vara så att Jacob Black är en bidragande orsak till denna skiftning av attityd gentemot Saade....såsom man målar personligheter på människor man inte känner för att de spelar en karaktär i en film/serie som man tycker om eller de liknar någon som gör det....som i detta fallet, Jacob Black i en bok så som jag ser honom. Black i boken är mycket mumsig, Black i filmen är sisådär mumsig, Saade är mycket mumsig. Ni kanske tycker att jag är löjlig, men det finns nog ganska få som med bra argument kan tycka att han inte ser bra ut.
Gör en remake på Twilight nu! Gör om, gör rätt.
Ser ni likheten eller är jag helt ute och seglar?
Ännu lustigare är det att Edward och Jacob är rivaler i Twilight, precis vad jag anser Irland och Sverige vara imorgon. En twist till på det är att Irland och Sverige startar efter varandra imorgon! Head to head. Mano y mano. Pop möter pop, Vampyrer vs varulv/shapeshifter...
Eurovision Twilight-contest...
Jag har alltid tillhört team Jacob. Vilket team tillhör du?
Inför morgondagens eruovision-final så finns det speciellt ett bidrag som jag finner kan hota Sveriges chanser, och det är Irland. Hade jag själv inte hejat på Sverige (vilket inte är alla år jag faktiskt gör) så hade jag lätt haft Irland som favoriter. Nu är det viktigt att poängtera att jag endast sett semifinal två. Irlands bidrag är något man blir ordentligt glad av, det är enormt dansgolvsvänligt, de är spexiga och har ett medryckande/kul nummer på scen. Jag kan dessutom ge mig bänken på att jag hört deras låt förut, men kan inte minnas varifrån. Är det någon som kan berätta för mig om den spelats på radio en del innan eurovision?
Jag kollade upp Jedward, som står för Irlands bidrag, på Youtube och gjorde en lustig upptäckt, eller liknelse kanske man ska säga...påminner inte de där tvillingarna litegranna om en yngre version av Edward Cullen ifrån Twilight? Eller åtminstonde påminner om vampyrer som skulle kunna dyka upp i franchisen? Det är inget jag fått för mig för att en av dem faktiskt heter Edward? Här kan ni se deras video där man i mitt tycke får uppleva flera "Edward-moments", för er som inte ser likheten på bilden längre ner....eller bara är nyfiken på deras bidrag.
Väldigt lustigt att jag även vid ett flertal tillfällen nämnt för mitt umgänge att Saade är mer passande som Jacob Black än vad Taylor Lautner är. Saade är iallafall den jag ser i min hjärna när jag läser böckerna. Saade är mumsig, väldigt mumsig. Det tyckte jag inte för ett år sedan. Då upplevde jag samma ogillakänslor som jag nu gör för fjanten Bieber. Nu har däremot Saade vuxit upp till mer av en man (plus att han känns mer lovlig nu när han är +20). Ni behöver inte vara oroliga för att samma sak ska ske när Bieber fyller +20, han har inte ens mumspotential. Sedan kan det faktiskt vara så att Jacob Black är en bidragande orsak till denna skiftning av attityd gentemot Saade....såsom man målar personligheter på människor man inte känner för att de spelar en karaktär i en film/serie som man tycker om eller de liknar någon som gör det....som i detta fallet, Jacob Black i en bok så som jag ser honom. Black i boken är mycket mumsig, Black i filmen är sisådär mumsig, Saade är mycket mumsig. Ni kanske tycker att jag är löjlig, men det finns nog ganska få som med bra argument kan tycka att han inte ser bra ut.
Gör en remake på Twilight nu! Gör om, gör rätt.
Jacob Black och Edward Cullen
Film-originalen
Eric Saade och Jedward
Ser ni likheten eller är jag helt ute och seglar?
Ännu lustigare är det att Edward och Jacob är rivaler i Twilight, precis vad jag anser Irland och Sverige vara imorgon. En twist till på det är att Irland och Sverige startar efter varandra imorgon! Head to head. Mano y mano. Pop möter pop, Vampyrer vs varulv/shapeshifter...
Eurovision Twilight-contest...
Jag har alltid tillhört team Jacob. Vilket team tillhör du?
Go team Jacob Saade!
(Gah, killar som klär i slimma, skräddarsydda kostymer *dräggel*)
Sova bort shletenheten...
Nu ska jag gå och lägga mig och jag tänker sova till jag vaknar av mig själv. Detta har varit en vecka med alldeles för få timmar av sömn. Jag börjar ju nästan att se shleten ut som vi säger på västgötashlätta. Det gäller att sova ikapp några timmar nu och nå min forna glans utan ögonlocksryckningar och vimsiga gester....även ifall gesterna nog inte botas av några timmars sömn :P
I morgon ska jag skriva om kvällens kval...och städa, vandra med hunden och gymma....men framförallt skriva i bloggen om kvällens kval och min tro om lördagens eurovision. Jag har nämligen gjort en iaktagelse som jag själv finner lite smårolig och funderar på om fler är inne på samma spår...eller om det bara är jag som yrar.
Nu blir det sängen minsann...
...och jag kommer inte vara nådig mot den som kanske råkar väcka mig!
I morgon ska jag skriva om kvällens kval...och städa, vandra med hunden och gymma....men framförallt skriva i bloggen om kvällens kval och min tro om lördagens eurovision. Jag har nämligen gjort en iaktagelse som jag själv finner lite smårolig och funderar på om fler är inne på samma spår...eller om det bara är jag som yrar.
Nu blir det sängen minsann...
...och jag kommer inte vara nådig mot den som kanske råkar väcka mig!
Mat
Jag är så förbannat HUNGRIG! Enormt sug efter mat. Tänker på mat hela tiden. Jag kan inte sluta tänka på mat. Jag vill ha något matigt! Något sött! Något gott! Något som fyller min mage så jag känner mig så mätt att jag rullar fram. Mina gamla vanor att gå och småplocka i skafferiet börjar klia i fingrarna igen. Skärpning på mig.
Det är ju inte det att jag inte äter, eller att jag tränar så mycket att jag inte äter tillräckligt. Tvärtom så har jag kommit in i en liten svacka då jag äter mer och onyttigare än jag bör och tränar alltför lite...även om det blir en lång promenad varje dag iallafall. Suget efter något att ha i munnen finns där mest hela tiden och blir mer intensivt på kvällen. Men det är bara att kämpa emot! Nu har jag varit flitig med träningen den här veckan så jag ser det som en nystart och ska katapulta mig upp ur denna svacka och fortsätta strävan efter ett mer välmående jag. Äta regelbundet, dryga ut portionerna med grönsaker, inte äta för tungt på kvällen, äta frukost och träna mer intensivt i den mån som hund och knä tillåter. Trots svacka så är min kropp hyfsat på G. Jag springer längre än jag någonsin gjort och nu börjar även styrka i överkroppen att visa sig. Jag har även inte kommit ur "Jag vill till gymmet"-tänket. Går jag inte till gymmet så känner jag mig uppblåst och pluffsig...precis som det ska. Jag behöver lite morötter för att ta mig dit ibland, och oviljan till pluffsighet är en av dem.
Annars måste jag ju säga att det har varit ett genidrag att flytta mina gympass till kvällstid...
Nu ska jag meditera för mig själv, lite mental träning. Mitt mantra? Att vara hungrig och att vara sugen är INTE samma sak!
Det är ju inte det att jag inte äter, eller att jag tränar så mycket att jag inte äter tillräckligt. Tvärtom så har jag kommit in i en liten svacka då jag äter mer och onyttigare än jag bör och tränar alltför lite...även om det blir en lång promenad varje dag iallafall. Suget efter något att ha i munnen finns där mest hela tiden och blir mer intensivt på kvällen. Men det är bara att kämpa emot! Nu har jag varit flitig med träningen den här veckan så jag ser det som en nystart och ska katapulta mig upp ur denna svacka och fortsätta strävan efter ett mer välmående jag. Äta regelbundet, dryga ut portionerna med grönsaker, inte äta för tungt på kvällen, äta frukost och träna mer intensivt i den mån som hund och knä tillåter. Trots svacka så är min kropp hyfsat på G. Jag springer längre än jag någonsin gjort och nu börjar även styrka i överkroppen att visa sig. Jag har även inte kommit ur "Jag vill till gymmet"-tänket. Går jag inte till gymmet så känner jag mig uppblåst och pluffsig...precis som det ska. Jag behöver lite morötter för att ta mig dit ibland, och oviljan till pluffsighet är en av dem.
Annars måste jag ju säga att det har varit ett genidrag att flytta mina gympass till kvällstid...
Nu ska jag meditera för mig själv, lite mental träning. Mitt mantra? Att vara hungrig och att vara sugen är INTE samma sak!
Jag vet var rhododendronen i Rhododendrondalen gömmer sig...
Igår var en spännande dag. Från att ha så mycket att göra så jag inte visste om jag skulle hinna, till att inte ha någonting att göra till att ha lagom mycket att göra. Här redovisas min lördag...
Jag vaknade vid 9.00 av att grannen som har balkongen bredvid mig satt ute och sjung med sina kumpaner. Detta är första gången jag ser någon på denna balkong. Jag ska väll tillägga att de inte var nyktra och att de ville bjuda upp alla som gick förbi på en öl, jäger eller cider. Vid 10.00, efter morgonpromenad och frukost, så öppnade jag balkongdörren. Ninja sprang ut och fylleristerna satt där och lockade på henne. För dom så hette hon "Lassie", som sedan utvecklades till ett kort och gott "Lasse". Jag passade på att diska då balkonghäng inte var något som kändes lockande med tanke på situationen. Strax efter 11 så fick Ninja nog. Jag vet inte vad som hände men helt plötsligt ville inte Ninja vara på balkongen mer, hon hade svansen mellan benen och var alldeles skakis. Hon var inte panikslagen men något stod inte rätt till. Jag vet inte vad det var som hänt. Hon har aldrig reagerat så förut. Jag hade ett öga och öra på henne ute på balkongen hela tiden så inget jättetraumatiskt kan ha drabbat henne. Däremot vet jag att grannarna inte blev nyktrare precis och skränade och brölade mer och mer. Det måste varit det som skapade oro i Ninja. Vid 12 gick de för att köpa bakispizza. Jag tog mig ut på balkongen för att få lite härlig solbränna. Ninja ville inte gå ut först, men med lite popcorn utstrött på balkongen så glömdes alla obehagliga upplevelser bort. Ninja kan inte motstå popcorn.
Senare så gick vi upp på berget, Ninja och jag. Vi gick vår nu ganska vanliga runda uppe på berget och Ninja fick doppa tassarna i sjön. Det var tydligen tipspromenad där uppe också. Jag stötte bara på fyra frågor på min rutt, bland annat "Hur långt kommer världens snabbaste snigel på 1 minut?". Vädret var så behagligt igår så jag kände för att utöka vår vanliga runda. På vägen ner från berget så gick vi till Rhododendrondalen, ett litet naturreservat. Min första tanke var "Var är all rhododendron någonstans?". Ninja hittade en stig som hon ville följa, och jag är inte den som tackar nej till inbjudande outforskade stigar, och jag trodde stenhårt på att den skulle mynna ut i den stigen vi tar när vi bestiger berget fast lite längre ner (slår vad om att jag är den enda som fattar vad jag faktiskt menade nu). Utmed denna stig fann jag de omnämda, mytomspunna och skygga rhododendronen. De växte på båda sidor av stigen och bildade en tunnel som jag fick krypa igenom. Det kändes som en saga. Jag var på väg att stiga in i en annan värld. Jag blev djupt inspirerad och hade helst velat sätta mig ner där och då med min minilaptop och skriva. När jag kom ut på andra sidan av denna trollska tunnel så började mardrömmen. Jag gick djupare och djupare in men stigen tycktes aldrig ta slut. Jag kunde såklart vända och gå tillbaka samma väg, men envis som jag är så skulle jag minsann hitta slutet på denna stig. Helt plötsligt tog stigen tvärt slut. Jag fick ta mig ner för en brant backe till en annan stig och gena över en fotbollsplan, som mystiskt nog låg belägen bland all denna grönska. Även den stigen tog slut till...slut :P Eller snarare så tog den inte slut, den gick rakt igenom vad som mycket möjligt kunde vara ett hav av brännässlor. I mina shorts så hoppades jag innerligen att jag inte skulle bli bränd och vadade igenom. Som tur var så var min oro obefogad och mina ben förblev hela och klifria. Efter kanske 20 minuters vandring på villovägar så fann jag civilationen åter, inte långt från där jag vanligtvis brukar starta min bestigning av Skövdes högsta berg. Det var ett äventyr minsann!
När vi kom hem så kunde jag med gott samvete lämna en mycket trött och belåten Ninja ensam hemma i lägenheten en stund medan jag åkte och handlade grillproviant till en spontangrillning med mina kära klasskamrater. Mer om den kan ni läsa om här.
Jag vaknade vid 9.00 av att grannen som har balkongen bredvid mig satt ute och sjung med sina kumpaner. Detta är första gången jag ser någon på denna balkong. Jag ska väll tillägga att de inte var nyktra och att de ville bjuda upp alla som gick förbi på en öl, jäger eller cider. Vid 10.00, efter morgonpromenad och frukost, så öppnade jag balkongdörren. Ninja sprang ut och fylleristerna satt där och lockade på henne. För dom så hette hon "Lassie", som sedan utvecklades till ett kort och gott "Lasse". Jag passade på att diska då balkonghäng inte var något som kändes lockande med tanke på situationen. Strax efter 11 så fick Ninja nog. Jag vet inte vad som hände men helt plötsligt ville inte Ninja vara på balkongen mer, hon hade svansen mellan benen och var alldeles skakis. Hon var inte panikslagen men något stod inte rätt till. Jag vet inte vad det var som hänt. Hon har aldrig reagerat så förut. Jag hade ett öga och öra på henne ute på balkongen hela tiden så inget jättetraumatiskt kan ha drabbat henne. Däremot vet jag att grannarna inte blev nyktrare precis och skränade och brölade mer och mer. Det måste varit det som skapade oro i Ninja. Vid 12 gick de för att köpa bakispizza. Jag tog mig ut på balkongen för att få lite härlig solbränna. Ninja ville inte gå ut först, men med lite popcorn utstrött på balkongen så glömdes alla obehagliga upplevelser bort. Ninja kan inte motstå popcorn.
Senare så gick vi upp på berget, Ninja och jag. Vi gick vår nu ganska vanliga runda uppe på berget och Ninja fick doppa tassarna i sjön. Det var tydligen tipspromenad där uppe också. Jag stötte bara på fyra frågor på min rutt, bland annat "Hur långt kommer världens snabbaste snigel på 1 minut?". Vädret var så behagligt igår så jag kände för att utöka vår vanliga runda. På vägen ner från berget så gick vi till Rhododendrondalen, ett litet naturreservat. Min första tanke var "Var är all rhododendron någonstans?". Ninja hittade en stig som hon ville följa, och jag är inte den som tackar nej till inbjudande outforskade stigar, och jag trodde stenhårt på att den skulle mynna ut i den stigen vi tar när vi bestiger berget fast lite längre ner (slår vad om att jag är den enda som fattar vad jag faktiskt menade nu). Utmed denna stig fann jag de omnämda, mytomspunna och skygga rhododendronen. De växte på båda sidor av stigen och bildade en tunnel som jag fick krypa igenom. Det kändes som en saga. Jag var på väg att stiga in i en annan värld. Jag blev djupt inspirerad och hade helst velat sätta mig ner där och då med min minilaptop och skriva. När jag kom ut på andra sidan av denna trollska tunnel så började mardrömmen. Jag gick djupare och djupare in men stigen tycktes aldrig ta slut. Jag kunde såklart vända och gå tillbaka samma väg, men envis som jag är så skulle jag minsann hitta slutet på denna stig. Helt plötsligt tog stigen tvärt slut. Jag fick ta mig ner för en brant backe till en annan stig och gena över en fotbollsplan, som mystiskt nog låg belägen bland all denna grönska. Även den stigen tog slut till...slut :P Eller snarare så tog den inte slut, den gick rakt igenom vad som mycket möjligt kunde vara ett hav av brännässlor. I mina shorts så hoppades jag innerligen att jag inte skulle bli bränd och vadade igenom. Som tur var så var min oro obefogad och mina ben förblev hela och klifria. Efter kanske 20 minuters vandring på villovägar så fann jag civilationen åter, inte långt från där jag vanligtvis brukar starta min bestigning av Skövdes högsta berg. Det var ett äventyr minsann!
När vi kom hem så kunde jag med gott samvete lämna en mycket trött och belåten Ninja ensam hemma i lägenheten en stund medan jag åkte och handlade grillproviant till en spontangrillning med mina kära klasskamrater. Mer om den kan ni läsa om här.
Jag har en allergi...
Jag har en allergi, som jag lider av i högsta grad. Den är i klass med jordnötsallergi. Öppna en påse jordnötsringar och jag avlider. Nu är det som tur inte jordnötter jag är allergisk mot, vilket är en extrem tur för jag gillar jordnötsringar en himla massa. Min allergi handlar om ett sätt att säga något, en verbal allergi kan man säga.
2011
Hur säger du det?
Kanske så tillhör du, som merparten, gruppen av människor som säger "tvåtusenelva". Varje gång jag hör någon säga "tvåtusenelva" så kryper det i min kropp. Det heter "tjugohundraelva"! När de säger "tvåtusenelva" i mediesammahang så dör jag inombords. TV och radio borde veta bättre och utbilda i hur det uttalas korrekt då tidningarna inte är ett passande forum. Jag vill verbalt spy ur mig en massa tillrättavisande kommentarer, men jag försöker hålla det inombords. Jag sväljer både en och två gånger, räknar till tio och intalar mig själv att det kanske inte är någon big deal...
...men det ÄR en big deal och ibland KAN jag inte hålla mig. Innan hjärnan hinner reagera så hör jag mig själv säga:
- Om du säger "tvåtusenelva" så är jag född "etttusenniohundraåttiofem"!
2011
Hur säger du det?
Kanske så tillhör du, som merparten, gruppen av människor som säger "tvåtusenelva". Varje gång jag hör någon säga "tvåtusenelva" så kryper det i min kropp. Det heter "tjugohundraelva"! När de säger "tvåtusenelva" i mediesammahang så dör jag inombords. TV och radio borde veta bättre och utbilda i hur det uttalas korrekt då tidningarna inte är ett passande forum. Jag vill verbalt spy ur mig en massa tillrättavisande kommentarer, men jag försöker hålla det inombords. Jag sväljer både en och två gånger, räknar till tio och intalar mig själv att det kanske inte är någon big deal...
...men det ÄR en big deal och ibland KAN jag inte hålla mig. Innan hjärnan hinner reagera så hör jag mig själv säga:
- Om du säger "tvåtusenelva" så är jag född "etttusenniohundraåttiofem"!
Det där med röstfusk i Big Brother...
...som man kan läsa om här, det tror jag inte ett skit på.
I söndags så kunde man läsa kommentarer på Big Brothers hemsida som vem som helst egentligen skulle kunna tolka till en helt annan trolig orsak till att "favoriten" (hos många) Rodney åkte ut.
Rodney var nominerad med både Katerina och Madde. På sidan där de tillkännagav de nominerade så kunde mestadels följande typer av kommentarer läsas i olika tappningar:
"Rösta på KATERINA! Hon MÅSTE vara kvar! Utan Katta inget BB!!!"
"Rösta på MADDE så att det där Katerina-aset åker ut!!! Kom igen, lägg eran röst på Madde!"
Nu tror jag att vem som helst borde kunna lista ut att det som TROLIGEN har hänt här är att folk har röstat på Katta för att ha henne kvar, eller röstat på Madde i motbyggande syfte bara för att de vill ha ut Katta. Slutsatsen är alltså att ingen har röstat på Rodney ty folk trodde han hade sitt på det torra. Logiskt, eller hur?
Röstfusk my ass...dålig förlorare är en annan benämning. (Skyll er själva kan man också säga)
(Jag förbehåller mig rätten att ha fel. Med tydliga, konkreta bevis så kan jag övertygas till den andra sidan)
I söndags så kunde man läsa kommentarer på Big Brothers hemsida som vem som helst egentligen skulle kunna tolka till en helt annan trolig orsak till att "favoriten" (hos många) Rodney åkte ut.
Rodney var nominerad med både Katerina och Madde. På sidan där de tillkännagav de nominerade så kunde mestadels följande typer av kommentarer läsas i olika tappningar:
"Rösta på KATERINA! Hon MÅSTE vara kvar! Utan Katta inget BB!!!"
"Rösta på MADDE så att det där Katerina-aset åker ut!!! Kom igen, lägg eran röst på Madde!"
Nu tror jag att vem som helst borde kunna lista ut att det som TROLIGEN har hänt här är att folk har röstat på Katta för att ha henne kvar, eller röstat på Madde i motbyggande syfte bara för att de vill ha ut Katta. Slutsatsen är alltså att ingen har röstat på Rodney ty folk trodde han hade sitt på det torra. Logiskt, eller hur?
Röstfusk my ass...dålig förlorare är en annan benämning. (Skyll er själva kan man också säga)
(Jag förbehåller mig rätten att ha fel. Med tydliga, konkreta bevis så kan jag övertygas till den andra sidan)
Min kropp är en kvällskropp...
Igår körde jag en sen vända till gymmet. Jag kunde pressa mig mer än vanligt. Det har jag kunnat varje gång jag gymmat efter klockan 19.00. I morse vid 10 så tog jag mig en morgonlöparrunda. Jag kan inte påstå att jag är nöjd över min prestation under det passet. Det finns många faktorer som kan spela in. Var jag trött från gårdagen? Var det tråkigt att springa själv utan Ninja? Bristen på en bra frukost innan? Mina glasögon (konstigt nog har jag presterat sämre generellt när jag haft glasögonen på mig)? Men den troligaste orsaken är väll att min kropp är en kvälls/mittpådagen-människa (medan mitt sinne är en förmiddagshjärna) Min kropp tar lite tid på sig att vakna ordentligt. Innan den är vaken så kan jag inte anstränga min kropp med "intensivare" kondisträning för då vill jag lägga mig ner, spy och svimma lite. Ska jag se på det hela positivt så var det inte riktigt så illa i dag. Jag minns gymnastiklektioner i gymnasiet som började klockan 8 på morgonen. Efter uppvärmningen så hade jag pressat mig själv så "hårt" att jag var tvungen att sätta mig ner en stund. Jag minns också arbetspass på jobbet då jag började klockan 6 och fick sätta mig ner en del för att det kändes som om mina inälvor bubblade till ytan...och då ansträngde jag mig inte så värst mycket. Om jag kan lida av sådant morgonillamående nu....hur blir det då den dagen jag blir gravid?
Fungerar min kropp bättre på kvällen eller är det andra faktorer som stör min morgonträning? Jag ska undersöka den här saken vidare tror jag...
I dag kommer min bästaste vän i hela världen hit från hennes studentbostad i Kalmar. Hon ska bo här till imorgon. Lina är verkligen en sådan där once in a lifetime-vän.
Fungerar min kropp bättre på kvällen eller är det andra faktorer som stör min morgonträning? Jag ska undersöka den här saken vidare tror jag...
I dag kommer min bästaste vän i hela världen hit från hennes studentbostad i Kalmar. Hon ska bo här till imorgon. Lina är verkligen en sådan där once in a lifetime-vän.
Tillsammans kan Ninja och jag bestiga berg...
Det känns som att jag borde göra ett blogginlägg, men jag vet inte om vad... Vad har jag gjort i veckan? Har det hänt något kul? Det har hänt ganska mycket kul sedan sist så istället för att skriva allt här så får ni väll fråga mig istället ;)
I dag besteg iallafall Ninja och jag berget Billingen, gick till utkiksplatsen, och tog oss sedan ner igen med en detour till Rhododendrondalen. Vi var nog ute i två timmar. Jag ÄLSKAR att promenera i skogen, särskillt med Ninja. Det väcker upptäckarglädjen i mig. Ser jag en spännande stig då följer jag stigen. Ser jag ett roligt djur så iaktar jag djuret (om det inte är en älg, då avlider jag) Det är så synd ändå att det tar sin lilla tid att ta sig till skogarna när man bor centralt. Vägen dit är mindre kul men bara jag väl kommit dit så kan jag vara ute i timmar.
Ninja vid utkiksplatsen
Hon ser väldigt nöjd ut...
Jag kan väll skriva också att jag häromdagen nådde gränsen för 10kg viktnedgång sedan början av januari! Nu ligger jag väll på -9kg men jag pendlar ju upp och ner något kilo hela tiden. Det är bara normalt. Nu har jag alltså egentligen nått min idealvikt, nu ska jag bara slimma till mig lite och byta ut lite flöt mot muskler. Som ni alla vet så väger ju muskler mer än fett ;) Så här bra i form har jag nog inte varit sedan i högstadiet, även om jag egentligen ligger på samma vikt som jag var på för bara 1,5 år sedan. Jag orkar mer nu och känner mig mindre stel. Jag har fått bättre kroppskontroll och detta har jag stor användning av i min ridning. Jag mår jättebra och känner mig inte alls uppblåst och pluffsig längre. Kläder sitter snyggt på mig igen! Allt jag gjort för att rasa i vikt är att ta upp träningen igen, går längre promenader med hunden och äter mer regelbundet och mindre portioner som jag istället drygar ut med en hel del grönsaker. Jag tror inte på stenhårda dieter där man utesluter vissa grejer. Att komma i form handlar om ett byte av livsstil, inte en tillfällig snabblösning...inte om man vill behålla formen/vikten iallafall. En dag i veckan har jag "ätardag" då jag får äta precis vad jag vill! Då blir det godis ;)
Denna veckan har dock varit tuff på matfronten. Jag lever stenhårt studentliv så att säga. Senaste dagarna har det blivit knäckemackor, havregrynsgröt, pasta, nudlar och diverse protein som jag finner i frysen. Snåååål vecka. Flytten har tärt en hel del på månadskassan, tillsammans med en hel del årliga utgifter som råkade infalla på just denna månad. Det första jag gör på torsdag är att storhandla :D
Jag avslutar detta ganska ovärda inlägg med ett videoklipp på en Ninja som visar sin tokiga sida. Så här gör hon alltid när vi kommer till denna platsen. Man kan inte bli annat än glad av det där lilla yrvädret.
Härliga dag som förhoppningsvis mynnar ut i härlig kväll...
Idag har jag skrivit tenta i Kommunikation och samtalsmetodik. Som vanligt så försökte jag verkligen plugga in allt i god tid men som vanligt så misslyckades det. Det var ändå lite rekord av mig att ta tag i det på allvar redan i måndags, även om det bara var för två timmar. Igår var det väll bara två timmar som var belagd på dagtid också. Jag vet inte vad det är som sker, men natten innan en tenta då är det som att min hjärna bara öppnas och mottar information som en svamp. Alla sinnen är på helspänn och tröttheten, som infunnit sig när jag försökt med nattplugg tidigare nätter, är som bortblåst. Jag känner nästan som en Cameron Avatarisk connection till min hjärna och informationen jag tillgodoser mig, eller som Matrix där jag bara trycker download så är allt klirrat. Nu ska jag inte ropa hej för tidigt...jag har ju inte fått godkänt än. En del bortfall får jag faktiskt räkna med, men det jag inriktade mig på att plugga in på fastnade. Nu var detta som sagt en lättare tenta. Jag tror inte någon satt längre än en timma. I framtiden så planerar jag fortfarande på att skärpa mig. Det lär ju inte bli lättare precis. Hade jag vetat att den var SÅ lätt så hade jag nog blivit mer motiverad att gå all in och satsa på full pott.
Efter tentan så gick vi ett gäng en sväng till Framtidsmässan som anordnades på skolan. Gratis pennor, kinderägg och analys av olika människor som står i montrar är ju alltid spännande. Vi hittade en monter som praktiskt taget sa "Sälj din idé för en möjlighet att vinna en I-pad". Jag kom inte på en idé som jag ville dela med mig av så jag drev lite med konceptet istället:
Vad är din idé?
Att ni ska ge mig en I-pad.
Hur ska du gå tillväga?
Jag är med i tävlingen och vinner en I-pad
Varför behöver du en I-pad?
Så att jag kan utveckla mina idéer
Vem tjänar på det?
Jag tjänar på det.
Efter jag skrivit detta så såg jag till min förvåning att de visst hänger upp alla bidrag, anonymt, till allmän beskådning. "Aja, jag bjuder väll kanske till något skratt" tänkte jag (pluts att Anki hetsade mig till att lämna in den. Hon är övertygande den där kvinnan). Ännu roligare var ju att de hängde min väldigt synligt precis vid de gratis kanelbullarna. Inte nog med det! 15 minuter senare fick jag reda på att Pernilla stått och läst mitt bidrag och undrat vad det är för omogen person som skrivit det. Man kan ju inget annat än att skratta åt situationen.
Jag gav bort en av mina riktiga idéer till ett annat ställe istället där man fick vara med att utveckla idén om den visade sig intressant. Väldigt intressant ställe. Tror att jag drar med Anki på någon av deras tillställningar någon gång.
Efter skolan så var det planerat att jag skulle ut med odjuret på en redig, lång promenad och sedan dra till gymmet. Till mitt förtret så började regnet falla när vi gått en bit. Opassande klädd så vände jag. Planen blev då att jag skulle ta gymmet först och sedan göra ett nytt försök med odjuret. Karin var online på msn. Pratade med henne för evigt. Tight med tid. SÅÅÅÅÅÅ jag slog istället ihop hunden och träning! Det blev en joggingrunda med Ninja och vad skönt det var! Jag kände mig så lätt, fräsch i kroppen och blev knappt andfådd. Visst fick jag lite draghjälp ibland, men det håller jag på att träna bort. Det är mycket roligare att springa med Ninja vid min sida för då fokuserar jag mer på henne än på mig själv. Då går allt av bara farten. Vips, så hade jag sprungit hela planerade rundan men bara några mindre konstpauser för att Ninja skulle få kissa och andra saker. Behagligt väder också. Jag märkte inte att jag var svettig förrän jag klev in i lägenheten.
Efter joggingturen så blev det lite styrkeövningar. Inte lätt när man har en Ninja som kliver över en när man gör situps och slickar en i ansiktet när man gör armhävningar. Där kan man tala störningar. Jag kan ju inte direkt påstå att stretchingen, som annars skänker mig sådant lugn, var direkt avslappnande.
Nu sitter jag och äter matlåda från igår och ska strax hoppa in i duschen. Sedan blir det städ för i kväll så har jag mina första officiella gäster i nya lägenheten! Sanna E & co tyckte tydligen att vi skulle ha efter-tenta-mys hos mig och vem är jag att tacka nej? Jag är ju dessutom den av oss med störst lägenhet i närområdet med mina 30 kvadrat ;P Vid 19.00 kommer vännerna hit. Jag vet inte vad de planerat, jag tillhandahåller bara lokalen...de andra har skött planeringen av aktiviteter och....allt annat. Paj vet jag iallafall att det blir :D
Ninja sover...så att hon orkar vara överglad och knasig när gästerna kommer :P
Efter tentan så gick vi ett gäng en sväng till Framtidsmässan som anordnades på skolan. Gratis pennor, kinderägg och analys av olika människor som står i montrar är ju alltid spännande. Vi hittade en monter som praktiskt taget sa "Sälj din idé för en möjlighet att vinna en I-pad". Jag kom inte på en idé som jag ville dela med mig av så jag drev lite med konceptet istället:
Vad är din idé?
Att ni ska ge mig en I-pad.
Hur ska du gå tillväga?
Jag är med i tävlingen och vinner en I-pad
Varför behöver du en I-pad?
Så att jag kan utveckla mina idéer
Vem tjänar på det?
Jag tjänar på det.
Efter jag skrivit detta så såg jag till min förvåning att de visst hänger upp alla bidrag, anonymt, till allmän beskådning. "Aja, jag bjuder väll kanske till något skratt" tänkte jag (pluts att Anki hetsade mig till att lämna in den. Hon är övertygande den där kvinnan). Ännu roligare var ju att de hängde min väldigt synligt precis vid de gratis kanelbullarna. Inte nog med det! 15 minuter senare fick jag reda på att Pernilla stått och läst mitt bidrag och undrat vad det är för omogen person som skrivit det. Man kan ju inget annat än att skratta åt situationen.
Jag gav bort en av mina riktiga idéer till ett annat ställe istället där man fick vara med att utveckla idén om den visade sig intressant. Väldigt intressant ställe. Tror att jag drar med Anki på någon av deras tillställningar någon gång.
Efter skolan så var det planerat att jag skulle ut med odjuret på en redig, lång promenad och sedan dra till gymmet. Till mitt förtret så började regnet falla när vi gått en bit. Opassande klädd så vände jag. Planen blev då att jag skulle ta gymmet först och sedan göra ett nytt försök med odjuret. Karin var online på msn. Pratade med henne för evigt. Tight med tid. SÅÅÅÅÅÅ jag slog istället ihop hunden och träning! Det blev en joggingrunda med Ninja och vad skönt det var! Jag kände mig så lätt, fräsch i kroppen och blev knappt andfådd. Visst fick jag lite draghjälp ibland, men det håller jag på att träna bort. Det är mycket roligare att springa med Ninja vid min sida för då fokuserar jag mer på henne än på mig själv. Då går allt av bara farten. Vips, så hade jag sprungit hela planerade rundan men bara några mindre konstpauser för att Ninja skulle få kissa och andra saker. Behagligt väder också. Jag märkte inte att jag var svettig förrän jag klev in i lägenheten.
Efter joggingturen så blev det lite styrkeövningar. Inte lätt när man har en Ninja som kliver över en när man gör situps och slickar en i ansiktet när man gör armhävningar. Där kan man tala störningar. Jag kan ju inte direkt påstå att stretchingen, som annars skänker mig sådant lugn, var direkt avslappnande.
Nu sitter jag och äter matlåda från igår och ska strax hoppa in i duschen. Sedan blir det städ för i kväll så har jag mina första officiella gäster i nya lägenheten! Sanna E & co tyckte tydligen att vi skulle ha efter-tenta-mys hos mig och vem är jag att tacka nej? Jag är ju dessutom den av oss med störst lägenhet i närområdet med mina 30 kvadrat ;P Vid 19.00 kommer vännerna hit. Jag vet inte vad de planerat, jag tillhandahåller bara lokalen...de andra har skött planeringen av aktiviteter och....allt annat. Paj vet jag iallafall att det blir :D
Ninja sover...så att hon orkar vara överglad och knasig när gästerna kommer :P
Inernätet är igång...
Jag har internet igen...men jag orkar inte. Hjärnan är inte nådig mot mig i dag. Hjärnspöken.
Jag skulle behöva en exorcist...Inte en sådan där otäck prästexorcist. Näe, präster tror jag inte på för tillfället, ingen tillit till dem alls faktiskt. Ge mig en glad exorcist....en gul elefant kanske.
