Vad vi djurälskande människor utsätter oss för.
Åh, gud va rädd jag blev!
Gick förbi marsvinsburen. Såg att både Ichi och Luna låg och vilade. Luna som alltid brukar rycka till när jag smyger mig på låg där blickstilla med öppna ögon.
"Andas hon?" tänkte jag.
Såg ingen andning.
Blev lite orolig.
Petade på henne.
Hon rörde fortfarande inte en fena. "Men herregud! Har hon dött?!?!"
Petade lite till och flyttade huset lite.
DÅ rörde hon sig. Men åhå vad rädd jag hann bli!
Varför utsätter vi människor oss för sådan smärta egentligen? Vi vet ju att djuret ska dö någon dag och troligen(förhoppningsvis) blir det innan vi gör det och vi blir lika ledsna och förstörda varje gång. Varför utsätter vi oss för detta. Mina små lurvisar har troligen nått lite mer än halva sin medel-livslängd. Jag kommer att vara ett vrak den dagen de försvinner.
Gick förbi marsvinsburen. Såg att både Ichi och Luna låg och vilade. Luna som alltid brukar rycka till när jag smyger mig på låg där blickstilla med öppna ögon.
"Andas hon?" tänkte jag.
Såg ingen andning.
Blev lite orolig.
Petade på henne.
Hon rörde fortfarande inte en fena. "Men herregud! Har hon dött?!?!"
Petade lite till och flyttade huset lite.
DÅ rörde hon sig. Men åhå vad rädd jag hann bli!
Varför utsätter vi människor oss för sådan smärta egentligen? Vi vet ju att djuret ska dö någon dag och troligen(förhoppningsvis) blir det innan vi gör det och vi blir lika ledsna och förstörda varje gång. Varför utsätter vi oss för detta. Mina små lurvisar har troligen nått lite mer än halva sin medel-livslängd. Jag kommer att vara ett vrak den dagen de försvinner.
Kommentarer
Trackback