Min lösnageloskuld är tagen
Waaaaaa...jag fattar inte folk med långa naglar. Första gången i mitt liv nu jag har någon slags längd på naglarna....även om det är fejk :P
Får ju inte ha långa naglar på jobbet så man kan ju inte spara till det precis, det e bara o klippa. Att fixa proffssnygga naglar som kostar gärnet e ju då också onödigt så sådana där billiga naglar är väll det bästa. och eftersom jag nu är ledig i tre dagar och ska va socialsnygg alla tre så tänkte jag att det kunde vara lite kul.
Det blev snyggt oxå, inte sett det med resten av outfitten än men på händerna är dom fina. Det är ju fransk manikyr stilen på dom så tyckte att det blidde lite för skarp och fejkad den vita kanten (dom som vet hur fransk manikyr ser ut vet vad jag menar) men jag drog över ett lager med ett fin ljusrosa pärlemoskimmrande lack. Nu är det ypersnyggt och ser inte alls lika fejk ut längre.
men ojojoj va opraktiskt! Skulle igår efter jag satt på naglarna spela lite worms på Nintendo DS innan jag somna. Så som vissa läser bok i sängen har jag spelat det de senaste nätterna. Skönt och man blir lika trött av att spränga maskar som av en massa bokstäver. men jag fick ju fan inte ut den lilla pekpinnen ur apparaten! och trycka på knappar.....gick nästan inte.
och när jag skulle duscha i morse!....ujujuj. kändes som om naglarna skulle falla av flera gånger och att massera in håret i schampo va bannimej icke lätt.
men det e la en vanesak.....
....mobilen.....kunde inte pricka knapparna för naglarna va i vägen!
näe, om jag ska göra mig fiiiiin...i min plommonfärgade tubklänning med lite tyll nertill och lockiga skatbo på huvudet o fina guldsmycken o guldskooor.
nicebajs!
god jul på alla som förtjänar det! (det flesta på julen)
Får ju inte ha långa naglar på jobbet så man kan ju inte spara till det precis, det e bara o klippa. Att fixa proffssnygga naglar som kostar gärnet e ju då också onödigt så sådana där billiga naglar är väll det bästa. och eftersom jag nu är ledig i tre dagar och ska va socialsnygg alla tre så tänkte jag att det kunde vara lite kul.
Det blev snyggt oxå, inte sett det med resten av outfitten än men på händerna är dom fina. Det är ju fransk manikyr stilen på dom så tyckte att det blidde lite för skarp och fejkad den vita kanten (dom som vet hur fransk manikyr ser ut vet vad jag menar) men jag drog över ett lager med ett fin ljusrosa pärlemoskimmrande lack. Nu är det ypersnyggt och ser inte alls lika fejk ut längre.
men ojojoj va opraktiskt! Skulle igår efter jag satt på naglarna spela lite worms på Nintendo DS innan jag somna. Så som vissa läser bok i sängen har jag spelat det de senaste nätterna. Skönt och man blir lika trött av att spränga maskar som av en massa bokstäver. men jag fick ju fan inte ut den lilla pekpinnen ur apparaten! och trycka på knappar.....gick nästan inte.
och när jag skulle duscha i morse!....ujujuj. kändes som om naglarna skulle falla av flera gånger och att massera in håret i schampo va bannimej icke lätt.
men det e la en vanesak.....
....mobilen.....kunde inte pricka knapparna för naglarna va i vägen!
näe, om jag ska göra mig fiiiiin...i min plommonfärgade tubklänning med lite tyll nertill och lockiga skatbo på huvudet o fina guldsmycken o guldskooor.
nicebajs!
god jul på alla som förtjänar det! (det flesta på julen)
I was right.
Vi slog inget rekord, varken i dag eller igår.
Igår va jag nära på att skita i det totalt, och hoppades till och med på att vi inte skulle göra det. Han hade tagit min stolthet. satt mig först att dressa bigmac o cheese. "okej" tänkte jag, lite besviken...men sen ändrade han mig till en ännu värre position! där jag inte alls kände att jag kunde prestera. Då blev jag jättebesviken. Han visste ju hur mycket jag hade sett fram emot det. Jag kände mig urkass. Här har jag kämpat hela hösten i 2:an och sen kommer bara två som varit tjänstelediga för studier och tar min plats. Det är som om han sa "vi har haft låg nivå på våran drive hela hösten" och att jag inte alls borde va där, att jag var kass men att jag var den som var minst kass och därför fick stå där. Jag försökte övertyga att det var bättre att ha mig som presenter i 2an än att springa med mat till parkerade bilar, där borde han ha en som är duktig på att packa mat och springa, jag är ingen runner, jag är presenter. Det är det jag gör bäst och vet att jag kan. Först ville han inte lyssna, han till och med totalignorerade mig. Han sa ingenting, inte ens "nej". Fan va arg jag blev när han inte lyssnade på mig. Jag erkänner ofta när jag har fel, men då hade jag fan rätt!
men senare förstod han hur jag kände det och satte mig sen i tvåan för att presentera maten ändå, eller om det var att han insåg att jag hade rätt.
Det slutade med att jag och Kattis i 2an slog driverekordet med antal bilar och bara några hundralappar från rekordet pengamässigt oxå. 103 bilar på en timma....gamla låg på 98....att vi inte slog det med pengarna skyller jag på att vi har dagens i år, det var BigMac....så vi förlorade 4kr på varje BigMac-meny.
Men vi slog dygnsrekordet med över 10 000 så alla som jobbade den dagen ska få biobiljetter av våran snälla chef.
Efter jobbet drog jag till stan o träffa lilla Hanna. Vi köpte lite biljetter till Vatra på Juldagen. ofantligt dyrt men inte i närheten av Bogrens hutlösa pris (250kr!!!....skandal, kostar 120 annars) Sedan fikade vi lite te o snacka skit. Det va roooolit :D
Dagen efter (i dag) kom det inte tillräkligt med gäster för att vi skulle kunna slå något rekord, men tur va väll det med tanke på att vårat drickatorn pajjade precis när den timman vi beräknat att vi skulle sälja mest startade. Så vi hade ingen cola, cola light, fanta eller sprite på en timma...jobbit, mycket jobbit. bara sälja en massa milkshake o juice. Så Manish varuinköpsuträkningar lär nu gå åt helvete...stackarn...
Näe, om man skulle städa klart så jag kan klistra på mina lösnaglar som jag handla me Hanna i går :D
Igår va jag nära på att skita i det totalt, och hoppades till och med på att vi inte skulle göra det. Han hade tagit min stolthet. satt mig först att dressa bigmac o cheese. "okej" tänkte jag, lite besviken...men sen ändrade han mig till en ännu värre position! där jag inte alls kände att jag kunde prestera. Då blev jag jättebesviken. Han visste ju hur mycket jag hade sett fram emot det. Jag kände mig urkass. Här har jag kämpat hela hösten i 2:an och sen kommer bara två som varit tjänstelediga för studier och tar min plats. Det är som om han sa "vi har haft låg nivå på våran drive hela hösten" och att jag inte alls borde va där, att jag var kass men att jag var den som var minst kass och därför fick stå där. Jag försökte övertyga att det var bättre att ha mig som presenter i 2an än att springa med mat till parkerade bilar, där borde han ha en som är duktig på att packa mat och springa, jag är ingen runner, jag är presenter. Det är det jag gör bäst och vet att jag kan. Först ville han inte lyssna, han till och med totalignorerade mig. Han sa ingenting, inte ens "nej". Fan va arg jag blev när han inte lyssnade på mig. Jag erkänner ofta när jag har fel, men då hade jag fan rätt!
men senare förstod han hur jag kände det och satte mig sen i tvåan för att presentera maten ändå, eller om det var att han insåg att jag hade rätt.
Det slutade med att jag och Kattis i 2an slog driverekordet med antal bilar och bara några hundralappar från rekordet pengamässigt oxå. 103 bilar på en timma....gamla låg på 98....att vi inte slog det med pengarna skyller jag på att vi har dagens i år, det var BigMac....så vi förlorade 4kr på varje BigMac-meny.
Men vi slog dygnsrekordet med över 10 000 så alla som jobbade den dagen ska få biobiljetter av våran snälla chef.
Efter jobbet drog jag till stan o träffa lilla Hanna. Vi köpte lite biljetter till Vatra på Juldagen. ofantligt dyrt men inte i närheten av Bogrens hutlösa pris (250kr!!!....skandal, kostar 120 annars) Sedan fikade vi lite te o snacka skit. Det va roooolit :D
Dagen efter (i dag) kom det inte tillräkligt med gäster för att vi skulle kunna slå något rekord, men tur va väll det med tanke på att vårat drickatorn pajjade precis när den timman vi beräknat att vi skulle sälja mest startade. Så vi hade ingen cola, cola light, fanta eller sprite på en timma...jobbit, mycket jobbit. bara sälja en massa milkshake o juice. Så Manish varuinköpsuträkningar lär nu gå åt helvete...stackarn...
Näe, om man skulle städa klart så jag kan klistra på mina lösnaglar som jag handla me Hanna i går :D
I morgon är det den efterlängtade "rekorddagen!"
I morgon siktar vi på rekord, timrekord. Vi vill sälja mer än vad vi någonsin gjort på våran resturang.
Det gjorde vi förra året den 22:e. Så mitt namn finns på en jättefin *näe, den är faktiskt jätteful!* tavla på vårat personalrum. Det ska fortsätta stå där, mitt namn alltså...
....och jag ska fortfarande ha förtjänat det i driven, driven är min!
Tar han ifrån mig driven kommer jag att känna mig värdelös, det är där jag känner att jag är bäst och att då inte bli satt där som ett tecken på att man är en av de bästa på den stationen, det skulle göra mig grymt ledsen. Jag skulle känna mig dålig. Det har planerats länge att jag ska vara den som är trevlig och slänger ut maten till våra gäster, men nu är det inte lika säkert längre. Jag kommer säkert få vara allt i allo. En bajspossitoin. Otroligt gött att vara, jag älskar den positionen, men inte...jag upprepar INTE i morgon! Det är ju inte ens en riktig position. Springa runt och se till att andra kan prestera. Typ som en tränare...eller ännu värre....."waterboy", det är inte min grej. Inte på en rekorddag.
Annars är det glidit.
Annars har jag märkt det senaste att det inte e våra hellweeks som tar knäcken på mig längre (när man jobbar lör-tis dag, tors-sön kväll) utan glidar veckan (ons-fre dag) Glidarveckan har inte glidit alls bra på flera veckor. Det är veckan då jag känner mig som mest motarbetat. Får bara stå i kassan. min värsta position...hata, inte ha koll, köket har inte koll på vad jag har beställt. gästerna har inte koll för dom är lika förvirrade som jag om maten dröjjer...jag ber dom komma fram, men dom kommer ju aldrig. Jag vill så gärna komma ut med maten, de fattar inte hur mycket jag vill, men...jag hinner inte! Då måste jag be heeeela kön vänta medan jag söker upp personen i fråga och då är det en hel kö som är arg på mig sen.....inte alla men många är Märkbart irriterade i kön när man tar sig tiden att gå ut med mat till någon. köket glömmer vad jag har beställt, OJ nu får gästen vänta i fem minuter till. en till som hatar mig mer på jorden denna dag. I driven är det bra. Jag har koll, köket ser vad jag har beställt och koll (annars är det deras fel som inte kollar) jag vet hur länge de har väntat och jag ver vart dom finns...för det mesta. Ibland hittar dom på sina egna små roliga lösningar, eller lyssnar inte riktigt på det jag sagt, men dom brukar inte åka så långt så för det mesta är det inga problem. Det har hänt någongång att två bilar "bytt mat med varandra" Då bli den ena bilen jättegla, hör man inget ifrån....den andra bilen blir jätteledsen. Det fattas MASSOR här!... detta handlar oftast om att folk, både gäster och personal, inte lyssnar på vad jag säger, eller vad någon annan säger. Vad är fel i min kommunikation...måste jag prata till femåringar? både vad det gäller gäster och våra anställda. Trött blir man. Jag känner mig inte uppskattad längre. Bara klanka ner o klanka ner på en. "Du missa en fläck, du är långsam*fast bakom min rygg*, varför gillar du inte kassan *med nedlåtande ton* , du får INTE stå i köket...det är inte för att du är dålig utan för att.........du FÅR INTE stå i köket....du missade det här, det här det här.....du gjorde inte detta tillräckligt bra, du får inte göra så, du gör fel *fast jag gör så de har sagt, bara det att de byter rutiner oftare än vad en bäbis byter blöja*. och är det inte dom på jobbet så är det våra gäster *du, sist jag var här så fattades det en dippsås, jag vill ha min hela meny betald" "Jag är ledsen men då får du ringa in, jag kan däremot ge dig en ny dipsås och kanske en glass eller något" "fan, jag tänker aldrig handla här mer! jävla skitställe, man får bara fel, maten är fel och drickan är fel och personalen är fel och allt är fel...bla bla bla" likt fa-an ser man dom två dagar senare, beställa samma sak med samma sura min. Behandlar oss som slagpåsar. Och jag ska då tillägga att jag välldigt sällan missar något!, missar jag något så märker jag det oftast på en gång eller så har det blivit fel i kommunikationen eller så är det inte jag som har packat maten (om det är en parkerad bil t ex) annars, väldigt sällan....och med tanke på att vi idag mellan 13-15 serverade ca 200 bilar så är det jävligt bra. även om det inte var jag som packade i dag (näe, det är ju min glidarvecka...min KASSAvecka *hata*) så märker ni kanske att vi serverar några hundra bilar om dagen. Klart fan man är mänsklig och missar någonting, även om jag tycker det är extremt klantigt dom som missar hela menyer och massor strips. men smågrejjer som en dipsås eller mellan istället för stor strips och kanske, men bara kanske...en extra cheese en riktigt hektisk dag...det är mänskligt. har man otur är det på en gäst som sen kommer tillbaka och skjuter en i skallen med sina glåpord "du jobbar på McDonalds, du är en odugling, dig kan jag behandla som vilken skit som helst" . har man tur är det en snäll gäst som blir överlycklig när man slänger med lite extra grejjer."alla kan göra fel ibland"
Jag har kolegor som fått hamburgare slängda på sig för att dom har fått vänta för länge eller att deras specialgrill har blivit fel. Hallå, skyll inte på oss! Det är köket som vet uppkomsten till problemet. Varför det dröjde så...ibland rent klanteri från deras sida....ibland för mycket att göra för lite personal (oftast)...ibland kanske kötten tog slut i frysarna så de var tvungna att fylla upp dom. Grillar däremot......det är bara klant. okej att man råkar glömma göra specialen någon gång men...att göra den fel om inte kassan grillat in den fel.....näe, förstår icke!
oj....det här inlägget skulle ju bara handla om att vi skulle slå rekordet imorn, men lyckades visst utvecklas till ett litet missnöjesbrev. På både gäster utan förståelse för hur mycket vi sliter för deras skull, på inkompetent personal och på personal som aldrig missar ett tillfälle här i livet att trycka ner någon och motarbeta dom. Det värsta är att ibland tror jag att jag också håller på att dras ner i träsket...
....jag vill inte bli som dom, jag vill vara glada anne-lie som jag var en gång i tiden, som alltid såg allt positivt, som ord bara rann av likt vatten på en gås, som brann för sitt jobb. Jag har tappat gnistan. Jag vill hitta den igen. Jag MÅSTE hitta den igen, för min egen skull, annars finns det risk för att den annelie som jag lärt känna på jobbet följer med mig hem och invaderar mitt privatliv också. Att jag ska bli kritiskt mot allt och alla och inte se det positiva i att vissa människor är som dom är eller ens försöka hitta orsaken till deras uppförande, som jag gjorde förr. "Han är helt dum i huvudet, som har en sån ful mössa" "Han kanske tycker om den" kunde jag då försvara dom som det snackades skit om *även om mössan VA extremt ful och även om detta är ett dåligt exempel* Jag måste verkligen byta jobb! det är bara alla mina vänner jag lärt känna där jag skulle sakna, dom som får en att orka upp till jobbet varje dag. Som jag säkert inte kommer umgås privat med fast vi har så jävla roligt!
Nu kanske ni tycker att jag hatar serviceyrket, men det är inte alls så. Jag älskar det! Att få synas och träffa nya människor varje dag och att få göra folk glada. Det är bara det att det finns trevligare serviceyrken där folk faktiskt visar en respekt. Jag vill jobba i en affär, en klädaffär, med fina kläder...och häftiga kläder så jag känner mig hemma. Det tråkiga är ju att man får ju knappast heltid i en sån direkt och det måste ju jag nästan ha för att få råd med både hyra och hästar. vi får se, vi får se.
Efter nyår blir det skicka ut CV till alla affärer i stan! ...typ...
.....och nej.....jag tror INTE vi slår rekordet i morgon.
Det gjorde vi förra året den 22:e. Så mitt namn finns på en jättefin *näe, den är faktiskt jätteful!* tavla på vårat personalrum. Det ska fortsätta stå där, mitt namn alltså...
....och jag ska fortfarande ha förtjänat det i driven, driven är min!
Tar han ifrån mig driven kommer jag att känna mig värdelös, det är där jag känner att jag är bäst och att då inte bli satt där som ett tecken på att man är en av de bästa på den stationen, det skulle göra mig grymt ledsen. Jag skulle känna mig dålig. Det har planerats länge att jag ska vara den som är trevlig och slänger ut maten till våra gäster, men nu är det inte lika säkert längre. Jag kommer säkert få vara allt i allo. En bajspossitoin. Otroligt gött att vara, jag älskar den positionen, men inte...jag upprepar INTE i morgon! Det är ju inte ens en riktig position. Springa runt och se till att andra kan prestera. Typ som en tränare...eller ännu värre....."waterboy", det är inte min grej. Inte på en rekorddag.
Annars är det glidit.
Annars har jag märkt det senaste att det inte e våra hellweeks som tar knäcken på mig längre (när man jobbar lör-tis dag, tors-sön kväll) utan glidar veckan (ons-fre dag) Glidarveckan har inte glidit alls bra på flera veckor. Det är veckan då jag känner mig som mest motarbetat. Får bara stå i kassan. min värsta position...hata, inte ha koll, köket har inte koll på vad jag har beställt. gästerna har inte koll för dom är lika förvirrade som jag om maten dröjjer...jag ber dom komma fram, men dom kommer ju aldrig. Jag vill så gärna komma ut med maten, de fattar inte hur mycket jag vill, men...jag hinner inte! Då måste jag be heeeela kön vänta medan jag söker upp personen i fråga och då är det en hel kö som är arg på mig sen.....inte alla men många är Märkbart irriterade i kön när man tar sig tiden att gå ut med mat till någon. köket glömmer vad jag har beställt, OJ nu får gästen vänta i fem minuter till. en till som hatar mig mer på jorden denna dag. I driven är det bra. Jag har koll, köket ser vad jag har beställt och koll (annars är det deras fel som inte kollar) jag vet hur länge de har väntat och jag ver vart dom finns...för det mesta. Ibland hittar dom på sina egna små roliga lösningar, eller lyssnar inte riktigt på det jag sagt, men dom brukar inte åka så långt så för det mesta är det inga problem. Det har hänt någongång att två bilar "bytt mat med varandra" Då bli den ena bilen jättegla, hör man inget ifrån....den andra bilen blir jätteledsen. Det fattas MASSOR här!... detta handlar oftast om att folk, både gäster och personal, inte lyssnar på vad jag säger, eller vad någon annan säger. Vad är fel i min kommunikation...måste jag prata till femåringar? både vad det gäller gäster och våra anställda. Trött blir man. Jag känner mig inte uppskattad längre. Bara klanka ner o klanka ner på en. "Du missa en fläck, du är långsam*fast bakom min rygg*, varför gillar du inte kassan *med nedlåtande ton* , du får INTE stå i köket...det är inte för att du är dålig utan för att.........du FÅR INTE stå i köket....du missade det här, det här det här.....du gjorde inte detta tillräckligt bra, du får inte göra så, du gör fel *fast jag gör så de har sagt, bara det att de byter rutiner oftare än vad en bäbis byter blöja*. och är det inte dom på jobbet så är det våra gäster *du, sist jag var här så fattades det en dippsås, jag vill ha min hela meny betald" "Jag är ledsen men då får du ringa in, jag kan däremot ge dig en ny dipsås och kanske en glass eller något" "fan, jag tänker aldrig handla här mer! jävla skitställe, man får bara fel, maten är fel och drickan är fel och personalen är fel och allt är fel...bla bla bla" likt fa-an ser man dom två dagar senare, beställa samma sak med samma sura min. Behandlar oss som slagpåsar. Och jag ska då tillägga att jag välldigt sällan missar något!, missar jag något så märker jag det oftast på en gång eller så har det blivit fel i kommunikationen eller så är det inte jag som har packat maten (om det är en parkerad bil t ex) annars, väldigt sällan....och med tanke på att vi idag mellan 13-15 serverade ca 200 bilar så är det jävligt bra. även om det inte var jag som packade i dag (näe, det är ju min glidarvecka...min KASSAvecka *hata*) så märker ni kanske att vi serverar några hundra bilar om dagen. Klart fan man är mänsklig och missar någonting, även om jag tycker det är extremt klantigt dom som missar hela menyer och massor strips. men smågrejjer som en dipsås eller mellan istället för stor strips och kanske, men bara kanske...en extra cheese en riktigt hektisk dag...det är mänskligt. har man otur är det på en gäst som sen kommer tillbaka och skjuter en i skallen med sina glåpord "du jobbar på McDonalds, du är en odugling, dig kan jag behandla som vilken skit som helst" . har man tur är det en snäll gäst som blir överlycklig när man slänger med lite extra grejjer."alla kan göra fel ibland"
Jag har kolegor som fått hamburgare slängda på sig för att dom har fått vänta för länge eller att deras specialgrill har blivit fel. Hallå, skyll inte på oss! Det är köket som vet uppkomsten till problemet. Varför det dröjde så...ibland rent klanteri från deras sida....ibland för mycket att göra för lite personal (oftast)...ibland kanske kötten tog slut i frysarna så de var tvungna att fylla upp dom. Grillar däremot......det är bara klant. okej att man råkar glömma göra specialen någon gång men...att göra den fel om inte kassan grillat in den fel.....näe, förstår icke!
oj....det här inlägget skulle ju bara handla om att vi skulle slå rekordet imorn, men lyckades visst utvecklas till ett litet missnöjesbrev. På både gäster utan förståelse för hur mycket vi sliter för deras skull, på inkompetent personal och på personal som aldrig missar ett tillfälle här i livet att trycka ner någon och motarbeta dom. Det värsta är att ibland tror jag att jag också håller på att dras ner i träsket...
....jag vill inte bli som dom, jag vill vara glada anne-lie som jag var en gång i tiden, som alltid såg allt positivt, som ord bara rann av likt vatten på en gås, som brann för sitt jobb. Jag har tappat gnistan. Jag vill hitta den igen. Jag MÅSTE hitta den igen, för min egen skull, annars finns det risk för att den annelie som jag lärt känna på jobbet följer med mig hem och invaderar mitt privatliv också. Att jag ska bli kritiskt mot allt och alla och inte se det positiva i att vissa människor är som dom är eller ens försöka hitta orsaken till deras uppförande, som jag gjorde förr. "Han är helt dum i huvudet, som har en sån ful mössa" "Han kanske tycker om den" kunde jag då försvara dom som det snackades skit om *även om mössan VA extremt ful och även om detta är ett dåligt exempel* Jag måste verkligen byta jobb! det är bara alla mina vänner jag lärt känna där jag skulle sakna, dom som får en att orka upp till jobbet varje dag. Som jag säkert inte kommer umgås privat med fast vi har så jävla roligt!
Nu kanske ni tycker att jag hatar serviceyrket, men det är inte alls så. Jag älskar det! Att få synas och träffa nya människor varje dag och att få göra folk glada. Det är bara det att det finns trevligare serviceyrken där folk faktiskt visar en respekt. Jag vill jobba i en affär, en klädaffär, med fina kläder...och häftiga kläder så jag känner mig hemma. Det tråkiga är ju att man får ju knappast heltid i en sån direkt och det måste ju jag nästan ha för att få råd med både hyra och hästar. vi får se, vi får se.
Efter nyår blir det skicka ut CV till alla affärer i stan! ...typ...
.....och nej.....jag tror INTE vi slår rekordet i morgon.
lite julstress vore välkommet...
...annars får jag väll aldrig fart på mig o mitt lata sinne.
Jag tar aldrig tag i saker som är trista. som nu, den sista lediga dagen jag har innan jul, och vad gör ja? sitter framför datorn och äter pepparkakor.
"städa anne-lie, STÄDA!"
"ja...jag ska bara..."
EXAKT samma som när man ska ta sig upp ur sängen på morgonen "bara liiite till..." Tänk då att jag först haft den fighten nu på "morgonen" och nu fightas jag av "STÄDAAA"
Egentligen skulle jag åkt till stan också och köpt en julklapp, men så blidde det inte det heller...Jag ska ju bara köpa julklapp till Tova, min lillasyster, och det kan jag ju lika gärna göra i leksaksaffären precis intill, det är ju samma affär med samma utbud. Dessutom, tar jag mig till stan så köper jag bara en massa onödigt skräp...eller så hittar jag en jättefin klänning som jag bara MÅSTE ha osså har jag den istället för den som jag planerat länge att ha.....fan, måste fixa mitt hår oxå så jag vet hur jag ska ha det på julafton.....lockigt eller rakt?
Det jag egentligen bara kan göra i stan det är ju att klippa min lugg, men det kanske mamma kan göra? det är ju bara att klippa....rakt, det kan ju hon....kanske inte ens behövs klippas, det vet jag ju när jag fixat håret :D jaja, hon klippte ju håret på oss när vi va små så det ska hon nog kunna fixa, handlar ju bara om några millimeter.
nu börjar det bli middagsdags oxå...äta.....näe, måste städa mitt kök först så man KAN laga mat och måste köpa mat att laga oxå :P
Ge mig en spark i arslet för jag behöver det!
Jag tar aldrig tag i saker som är trista. som nu, den sista lediga dagen jag har innan jul, och vad gör ja? sitter framför datorn och äter pepparkakor.
"städa anne-lie, STÄDA!"
"ja...jag ska bara..."
EXAKT samma som när man ska ta sig upp ur sängen på morgonen "bara liiite till..." Tänk då att jag först haft den fighten nu på "morgonen" och nu fightas jag av "STÄDAAA"
Egentligen skulle jag åkt till stan också och köpt en julklapp, men så blidde det inte det heller...Jag ska ju bara köpa julklapp till Tova, min lillasyster, och det kan jag ju lika gärna göra i leksaksaffären precis intill, det är ju samma affär med samma utbud. Dessutom, tar jag mig till stan så köper jag bara en massa onödigt skräp...eller så hittar jag en jättefin klänning som jag bara MÅSTE ha osså har jag den istället för den som jag planerat länge att ha.....fan, måste fixa mitt hår oxå så jag vet hur jag ska ha det på julafton.....lockigt eller rakt?
Det jag egentligen bara kan göra i stan det är ju att klippa min lugg, men det kanske mamma kan göra? det är ju bara att klippa....rakt, det kan ju hon....kanske inte ens behövs klippas, det vet jag ju när jag fixat håret :D jaja, hon klippte ju håret på oss när vi va små så det ska hon nog kunna fixa, handlar ju bara om några millimeter.
nu börjar det bli middagsdags oxå...äta.....näe, måste städa mitt kök först så man KAN laga mat och måste köpa mat att laga oxå :P
Ge mig en spark i arslet för jag behöver det!