Kan inte sova

Att troligen ha dammallergi och på det städat ur en lägenhet som någon inte har levt i på ett år är inte kul.

Jag kan inte andas ordentligt och försöker jag så hostar jag lungorna ur mig. Det är så här det måste kännas att ha rökhosta. Fy, förstår inte folk som utsätter sig för rökning, särskillt om det blir så här. Det är plågeri, känns som om hela lungsystemet är fyllt med damm. När jag hostar smakar det damm, och lite järn, vilket får en att känna sig som om man har turberkulos eller något.

Nu har andningssvårigheterna ställt till det för mig i min nattsömn också. Klockan är 04.07 och jag kan inte sova. Kan mestadels bero på att jag vaknade hyffsad pigg och är inte trött nog att decka om utan att man blir störd av diverse faktorer. Så jag gick upp. Ingen idé att ligga och tycka synd om sig själv. Då mår man bara dåligt. Jag visste ju att jag skulle må så här efter städningen, även om detta är snäppet värre än tidigare då jag aldrig haft störd nattsömn förut.

Jag hoppas på att någon timme framför en film kanske ska få mig att slappna av tillräckligt för att somna om, och luften i vardagsrummet känns lite bättre än den i sovrummet.

Om vi ska se det positiva så har inte mina ögon börjat klia den här gången iallafall :D

Från en fullspäckad vecka till inget att göra, på en dag.

Det har varit några händelserika dagar.

I lördags så skrällde Elina&co med deras Timoteij! UNDERBART! Jag reste mig upp ur soffan och skrek "JAAA!!!" och började nästan gråta av glädje. Nu är det Oslo nästa. Kan de slå förhandstippade segraren Darin i kvalet så är det inte helt omöjligt. De har ett enormt stöd från folk omkring dem och omedvetet har de haft en sjuhelsikes Facebook-kampanj. Fanns inte ett inlägg på iallafall min startsida som INTE pusha för dem och eftersom min arbetsplats innehåller folk från spridda delar av landet så räcker vi långt, sen alla deras klasskompisar, deras familjer, folk som är patriotiska till sina städer...Skövde, Tibro, Falköping, Skara....Vi är många som stöttar Timoteij och vi ska försöka stötta er hela vägen till Oslo!

Igår var jag på stan med Sarah. Vi fikade som vanligt och jag sa upp min lägenhet! Så snart är jag och Mattias sambos på jätteriktigt....jag räknar redan oss som sambos då jag inte tillbringar så mycket tid i lägenheten....Jag är hemma ibland och hämtar grejer. Annars så står den mest tom. Dags att göra sig av med dököttet tycker jag :) Sedan efter detta "stora" steg så fick vi infall och tog oss ner till bowlinghallen för några serier. Jag var JÄTTE DÅLIG! Första serien fick jag 50p, andra 28p. Både jag och Sarah undrade vad det var för fel på mig? Ha ha, jag hade behövt sådana där "inteåkairännan-skydd". Jag experimenterade med många olika klot och fästa blicken på olika ställen. Till slut lossnade det....och vad det lossnade! Helt plötsligt låg mina serier över 100 och jag slog bland annat två strike:ar på raken. Duktig jag :D

På kvällen hade vi öppet hus för föräldrar, syskon, barn och vänner på jobbet. Min mamma kunde inte komma men pappa med sambo dök upp :D. Det var kul att få visa upp vårat jobb så de får en känsla av hur det är där. Sedan efteråt blev vi bjudna på mat, så då satt jag ner och samtalade med dem, vilket jag gör för sällan. Jag visade min (vår) nya kamera för min kamerakunniga far och den fick godkänt :) Sedan hade vi turen att Elina dök upp på jobbet. Hon blev anfallen av många gratulerande kollegor. Jag hoppade på henne bakifrån och höll henne i en järnkram "GRATTIIIIIS!"

På grund av det "öppna huset" i går så blev det ingen ridning för mig, men eftersom jag redan kände abstinens så bokade jag ny tid redan då jag avbokade. Jag skulle rida i dag 19.30. Jag visste inte riktigt hur jag skulle hinna. Jag lovade gubben mat när han kom hem, jag skulle byta på djuren innan ridlektionen OCH jag skulle framförallt gå hem, vilket kanske inte vrkar så märkvärdigt....om man inte tar fel väg. Jag brukar alltid gena igenom en skog. Det har varit en fin upptrampad stig under vintern. Men i dag....IDAG så var det snö upp till knäna! Jag försökte gå i andras fotspår men sjööönk neeeer och var nära på att fastna flera gånger. Då insåg jag att "Det här går inte"...men det var ganska skoj ;). Hade jag haft bättre kläder på mig så hade jag pulsat hela stigen.
HUR SOM HELST. Jag skulle rida i dag och undrade hur jag skulle hinna allt. Efter jag kommit hem från jobbet så surfade jag runt, kollade mina obligatoriska sidor, var av i dag även Skövde Ryttarförening vilket var en himla tur för där kunde jag läsa "Ridhuset avstängt p g a rasrisken, alla lektioner inställda" Ja, det stod inte exakt så, men innebörden var densamma. Så från att ha MASSOR att göra till att ha all tid i världen.

Sedär sedär.

Samma sak i helgen. Jag har varit bokad hela helgen. Mamma och jag skulle på hundutställning i Örebro på Söndag. Vi skulle preliminärt åkt ner redan lördag. Sedan visade det sig att Casper stackarn har patella...som sedan visade sig att det inte var patella utan en höftskada. 2 veckors vila blev ordinerad, hur han nu ska kunna ta det lugnt så länge :P, och utställningen blev inställd. Massa tid över. Så jag och gubbe ska börja städa ur min lägenhet så den är fin på eventuell lägenhetsvisning.

Marsvinen är ute på golvet, och de är galnare än någonsin...eller ja, Ichi är galnare än någonsin. Hon race-ade runt, runt, runt och sladdar omkring på filtarna vi lagt ut på golvet. Luna sitter som vanligt still, pratar och stirrar besynnerligt på henne. Fint att veta att de trivs :D



Jag har enligt Ichi en ful ovana att ta kort på henne när on sover, då hon ibland sover väldigt tungt. Det krävs mycket kvalitetssömn för att orka hålla hennes energi nivå upppe ;) Sovande djur är ju så söta :D Försökte med detta igår morse men hon vaknade innan jag hann plocka fram kameran och smyga mig nära.


nyvaken "ööööööööh..."

 

"Bäst för dig att du väckte mig för att ge mig gurka"

 

 

"Ush, vad ljust det är..."

Min röst i kväll går till...

I kväll ska jag, och förhoppningsvis många andra rösta på Timoteij i melodifestivalen. Min underbara arbetskamrat och husvagnsgranne Elina är ju med i den gruppen. En väldigt catchy refräng och hon är världens snällaste. Det är klart att hon är värd att gå till FINAL!!! Så rösta massor! Det ska jag och min familj...



För att rösta på dem ring 099 202 06 eller sms:a 6 till 72211




Elina längst till höger :D

Tack Sarah, Jag snodde bilden från din blogg. I hope you don't mind ;)



...

Ibland känner man igen sig i vissa ridskolehästars öde.

Hästen kommer till stallet och är världens snällaste och fylld av glädje. Efter några år görandes samma sak dag ut och dag in så sjunker humöret och hästen blir så kallad "elak i boxen", det känns som att du får riskera livet för att borsta den, men gör sitt jobb när du väl kommit upp och ska rida. Nästa steg kan vara att hästen nu även börjar visa temperament när du sitter i sadeln, försöker slänga av dig eller ställer sig i mitten av manegen och vägrar att röra på sig.

Det är då du vet att det är dags att göra sig av med den.

Skåne-tajm!

I morgon bär det av till Skåne.

Eftersom jag jobbar stängning i dag så har det inneburit förberedelser så som packning och lite extra gos med djuren mina. Jag släppte ut dom i hallen, stängde alla dörrar, gick in i sovrummet för att plocka ihop lite kläder till resan. Det gick ganska fort då vi bara ska vara borta en helg. När jag kom ut så var marsvinen borta! Som tur var blev det inte så dramatiskt. Jag hade glömt stänga till köket och där har det varit förr så inga marsvinsfarliga objekt där inne. Jag gick in och såg hur de tittade nyfiket tillbaka. Luna började med ens promenera tillbaka till hallen medan Ichi behövde något mer övertygelse. När lilla blyga försiktiga Luna kom ut i hallen igen så fick hon en liten adrenalin kick som att hon tänkte "woooow, nu har jag gjort något vågat! Jag har varit i KÖKET frivilligt! Busig jag é!"

Ska bli härligt att åka ner till Skåne. Det är som en minisemester för mig, men det är alltid lika tråkigt att lämna marsvinen hemma. Jag hade helst velat ta de med mig varenda gång, men det går ju förstås inte.
En annan skoj grej med Skåneresan är stoppet vid Värnamo. BURGER KING :D. Lite roligt att testa lite andra Burgare nu när man är ett Burgar-proffs ;) MAX har jag däremot inte mycket för....kanske beror på att de är våra största konkurrenter?...eller kanske för att deras kött är av pisskvalitet trots att det är svenskt. 100%NÖT ska det vara! BK & McD :D

Åh, jag är så hungrig hela tiden! Känns som senast när jag gymmade som en galning och åt regelbundet. Hungrig hungrig hungrig! men hinner inte laga något innan jobbet :P

Nu tokar sig marsvinen igen. Bäst att kika till dom så de inte gör något galet...

Första gången sedan jul jag uppskattat snön...troligen sista också.

Klockar är nu 02.40 och jag har nu varit hemma från jobbet i ca 40 minuter. Det tog en lite extra lång tid att gå hem i dag. Det är något som är så mysigt med att gå efter skymning på folktomma, men ändå trygga, gator. Vetskapen av att ingen tittar och man kan larva sig lite extra mycket. Sjunga, ta några danssteg eller putta ner lite snö från en snödriva.

Jag har en liten egenhet som jag märkte i natt hur länge sedan det var jag gjorde det sist. När jag är ute och promenerar på vintern så har jag små näst intill tvångstankar som säger åt mig att "jag måste trampa på alla små snökucklor med framdelen av trampdynan". Det känns så skönt under foten! :D. Det gjorde jag i natt, mycket. All snö håller på att skyfflas bort från Skövdes gator nu på natten och det låg minikucklor ÖVER ALLT! *dräggel*. I slutändan såg jag det som ett Tv-spel, hur jag hoppade omkring på alla snöklumpar. "Döda så många klumpar som möjligt!". Slog nog mitt High Score i natt :P.

Det är sällan man får gå på ensliga gator häromkring. I Ryd var det ensligt och mysigt över allt. Jag är nog egentligen mer en "villaområdestjej" än lägenhet i utkanten av stan. Höjdpunkten är på sommaren när gubben tar med mig upp till spåren på berget. Han springer milen, jag fjollar runt på 4 km heeelt ensam, bara jag, mina tankar och min mp3.

Läste något skoj på jobbet:

FLOSKELTOPPEN
by Lasse Anrell
plats 1


Men om tågpendlarna åker mitt på dagen i stället för under rusningstid blir inte tågen lika fulla.

Minoo Akhtarzand, Banverkets generaldirektör.



Well duh!
ha ha, jag gillar floskeltoppen i Aftonbladet :D. Läser den alldeles för sällan.

Fotade marsisarna (marsisarna? ha ha, det är Sarahs verk att jag inte kan säga MARSVIN längre;) lite tidigare i dag. De var NÄSTAN med på noterna i dag ;) (eller ja...Ichi var med på noterna medan Luna hade en "bad hair day" och inte ville lämna huset. Damn those papparazzis!) Mina hjärtegull....skönt att jag nu har en kamera som gör dem rättvisa. Har snarare I-landsproblemet med att välja vilka bilder som ska upp på bloggen :P



Ichigo mumsar på sitt hö och märker inte riktigt att jag är där.


"Vänta lite nu, är det du matte?"

Ichi blir nyfiken. Luna gömmer sig i hörnet.

 

"Gurka?"

 

"Kom igen nu då, lite gurka måste du väll ha?"

 

 

 

Fler bilder dyker upp på Facebook inom kort (hö hö),

inte för att folk bryr sig om att se mina raringar...men jag gör det :D

Lite som de gamla diabildsvisningarna när man var liten.

 

 

Man ska inte uppdatera bloggen mitt i natten. Blir bara en massa drabbel då :P

 


Dr Mario

Nu har jag nått level 17 på Dr Mario. Endast 3 levels to go :D

Att spela Dr Mario utan "fever"musik är som att borsta tänderna utan tandkräm, inte i närheten lika givande.

Lyckades på något sätt översalta havregrynsgröten. That's a first :P



Avslutar med en Brentalfloss:


Det var ett tag sen...som alltid för de flesta nuförtiden.

Mina marsvin är ena riktiga glädjeknippen. De springer runt på hallgolvet. De busar, leker och pratar. Jag blir alldeles varm i hjärtat. Där välte Ichi matskålen igen, som hon ALLTID gör. När min mamma var marsvinsvakt till dem då jag och Mattias var i Thailand i 2 veckor så fick hon en hel kartong oöppnad pellets (500g) med till marsisarna. När jag kom hem var det slut. "Hur i stora skogen kunde det ta slut så fort?" sa jag (fast med ordet "helvete" i stället för stora skogen). Mamma svarade "Ichi välte ju ur maten hela tiden!". Ja, det är ju därför du bara får fylla på lite i taget och ofta kära mamma och inte full skål efter varje härjning. Söta mamma, vill bara väl. Ser dessutom på hennes små marsvin att de gått ner massor i vikt sedan hon bytte från marsvinsblandning till enbart pellets. De ser mycket friskare ut nu och inte som vandrande fettklumpar ;).

Ha ha, "The big bang theory" på TV. Sheldon bär hela serien. Ett geni indeed.

Hade en framgångsrik helg i helgen :D. De flesta vet säkert redan detta då jag levt på lyckoruset hela veckan. Inte en utan TVÅ vinster i Vinterdressyren. På ROBIN! Hästen(nästan ponnyn) som ridskolechefen för mindre än ett år sedan undrade om jag verkligen skulle tävla på. "Den där" hästen som fångade mitt hjärta i en period då jag tyckte att ridning inte var så roligt längre. Då jag nästan bävade för att dra mig till stallet.

Förra sommaren debuterade vi i en LC:1 med 160p (59.25%) och LB:1 156p (53.79%). Han gick ostadigt i form och kunde knappt galoppera samlat på tygeln.

Jag började rida i en specialinriktad dressyrgrupp på ridskolan och tog även en enormt givande privatlektion för Magda (ridskolechefen) och har jobbat och tillsammans med Robin, även om jag bara red honom på mina lektioner (ca 2-3 gånger i veckan). Efter det har vi varit ute och tävlat i Hova, Mariestad och ännu en tävling på hemmaplan med blandade resultat. På bortaplan så blev han så nervös, spände sig och tappade all framåtbjudning. Har jag kommit över 60% så har jag varit nöjd. Jag kände mig fortfarande som en underdog och hade en del sneda blickar på mig. Jag visste inte ens om det någon gång skulle lossna. Han var ju bara en skruttig ponny till utseendet, men tanken på de framgångsrika Isabelle och den "skruttiga hästen med hovskägg" Kajsa från hemmaklubben, gav mig hopp.

Sedan i Söndags så lossnade allt! Han var så fin och allt vi jobbat med föll på plats. Vi vann LC:2an med god marginal, 192p (68,57%) och då var det en ganska hård domare (vetskapen om att det var hon som skulle döma gjorde mig onödigt nervös i några dagar innan tävlingen).
I LB:1an var mitt mål godkänt (50%) då de dömer ännu hårdare och det var finare och fler privathästar anmälda. Han gick sisådär bra. Jag red inte lika fina vägar. Han var slöare. Sparkade i väggen vid en galoppfattning och vinglade med bakdelen överallt. Kändes sisådär bra och jag var t o m osäker på om jag skulle få godkänt. Jag ställde in Robin i stallet. Tog av honom all utrustning och gav honom mat och en MASSA morötter. Medan han åt och varvade ner innan jag kunde släppa ut honom i hagen så gick jag upp för att hämta protokollet. Innan jag tog mitt papper så kollade jag mina procent på resultatlistan. "va?....VA?....vA?!" Jag tittade flera gånger och texten, den var så liten och jag som ser så dåligt när linserna flyttar på sig ibland. "Var är mitt protokoll!?!?!?". Men visst var det så. JAg hade vunnit denna klassen också och tjänat in sköna 65% (190p). Jag blev lyckligast i världen (och är det fortfarande) och det kändes som om jag verkligen bevisat något för mig själv och många andra. Robin är en klippa och inte bara en lat skruttig häst som slänger av folk med sina bakut sparkar och bocksprång lite då och då. Han är min lilla kärlek. Ett hjärta av guld har han.

resultat / bilder

Såg förresten UP för två veckor sedan. Mysigaste filmen på länge. Var ett glädjande besked då jag såg att det fått sig en välförtjänt nominering i Oscars-kategorin "Bästa film". Hoppas att den vinner....Ja, över Avatar som det med var en bra film, men skulle jag se om en film hundra gånger så skulle jag hellre se Up än Avatar. Kevin är så skön, men Dug...han är min Idol och jag har varit beroende av Dug klipp sen jag såg filmen. Hoppas på en hund som Dug en dag. Glädje säger jag bara GLÄDJE!



 

Om du gillade Dug så titta på detta klipp också. Hundar gillar bollar, Dug är inget undantag.